Bovallstrand

Bovallstrand är ett gammalt fiskeläge, beläget längst ut på Bottnafjordens södra strand. Den äldsta bevarade texten där samhället är nämnt vid namn är från 1585 då det kallades Bouwoltt. I en annan text från 1594 kallades det Bouoltstrand. Namnets ursprung är ovisst men en ortnamnsforskare från bygden anser att det kommer av "bosättningen vid stranden". I de ovan nämnda texterna framgår även att saltning och utförsel av sill förekom på platsen under den stora sillperioden i slutet av 1500-talet.
Bottnafjorden begränsas i söder av branta, höga berg. Mellan två av dessa, Gullviksberget och Korpåsberget, fanns det en stor äng där de markägande gårdarna hade sina djur på bete. På bergens utlöpare mot fjorden, som inte hade något värde för markägarna, växte bebyggelsen fram och vid strandkanten byggdes bodar och bryggor. Först mot slutet av 1800-talet började ängen begyggas och senare fylldes den långgrunda stranden ut med sten och sand och ett torg skapades.
Farleden från havet till Bovallstrand är relativt rak och problemfri vilket, tillsammans med förekomsten av en sockenväg, bidrog till att Bovallstrand tidigt fick reguljär ångbåtsförbindelse och blev utskeppningsplats för bl.a. sill och sten.
De stora näringsgrenarna i samhället, fram till mitten av 1900-talet, var fiske, fraktfart och stenhuggeri.

Bebyggelsen från 1800-talet och början av 1900-talet finns i stort sett kvar i samhället. Många byggnader har bevarande tidstypiska, mycket säregna, trädetaljer och dessutom terrassmurar, trappor, grindstolpar och verandapelare av huggen sten. De flesta bostadshusen omges av små trädgårdar. Några av sjöbodarna har också kvar sitt ålderdomliga utseende, medan verksamhetslokalerna ändrat karaktär.

Källa: Sotenäs kommun